s. 206: Klass, enligt Goldthorpe, är skillnader i "employment relations".
Redovisar flera studier som stödjer hans schemas konstruktionsvaliditet (de förväntade korrelationerna) och dess kriterievaliditet (de mäter de kategorier som sägs mätas).
s. 210-211: Siktar på en mellanposition mellan marxister som ser anställningskontrakt som maximering av exploateringen i enlighet med en söndra-och-härska-stategi, och ekonomer som ser det som rena effektivtetsfrågor. G satiriserar båda sidor genom att säga att marxisterna verkar anta att i framtiden kommer människors inställning till arbete vara så pass förändrat att effektivitetsproblemen har upplösts, medan ekonomerna tenderar att tänka sig att "whatever is, is efficient".
s. 213-214: Två centrala mekanismer som driver mot labor contract eller service relationship: svårigheten att övervaka arbetet och mäta produktiviteten och specificiteten i human assets. Dessa är oberoende av varandra. Låg på båda = labor contract. Hög på båda = Service relationship. Hög på ena = Blandade kontrakt.
s. 215: Pay per hour bäst när arbetstagare inte kan kontrollera tempot själva. Övervakning enklare när det finns en klar fysisk komponent, om än inte nödvändigtvis "manuell".
s. 216: Pay per unit bäst när det är kortsiktiga åtaganden.
s. 216: Allt arbete som inte är enkelt att övervaka och lätt att lära sig kommer att på något sätt avvika från labor contract.
s. 218: Övervakningssvårigheter ger behov av commitment. Vissa saker i arbetsinnehållet är svåra att precisera, när man t.ex. måste göra avvägningar mellan olika mål.
s. 220: Service relationship är ett mer diffust utbyte. Hägrande framtida belöningar på sikt är central. Som befordran. Då kan arbetsgivaren investera i vidareutbildning, etc.
s. 222: Hög skillnivå, hög övervakningsbarhet ger kontrakt med specifika penningbelöningar, men bevara långsiktigheten i relationen. Låg skillnivå, låg övervakningsbarhet ger kontrakt som avviker mer från tanken om specfika penningbelöningar.
s. 224: Var service relationships bara en historisk tillfällighet? Refererar forskning om att man numera köper in mycket sådana tjänster på konsultbasis utan långsiktighet, att företagen pressar på för mer flexibilitet osv. Här skulle också utveckling av mer sofistikerad övervakningsteknik kunna ingå. Då blir service relationships snarast en form av "slack" som var möjligt i en viss historisk epok. Referenserna är Halford & Savage i "Social Change and the Middle Classes" och Hallie (1998).
Richard Breen verkar ha skrivit mycket intressant om arbetsgivar-arbetstagarrelationen. Bl.a. om hur arbetsgivare försöker lägga över risker på arbetstagarna.
s. 226: Refererandes Breen säger G att service relationships nog kommer att finnas kvar i någon mån, eftersom man inte kan lösa problemen med assymetrisk information. Spekulerar dock i om relationen kanske kan förändras på så sätt att det som garanteras i denna relation inte är en anställning, utan anställningsbarhet (genom vidareutbildning etc.). Dock inte säkert att detta är till arbetsgivarens fördel, då det kan ge arbetstagaren bättre möjligheter att söka nya jobb.
s. 228-229: Det finns enligt G inga direkta belägg för att service relationship är på väg ut.
No comments:
Post a Comment