Erik Olin Wright, om Classes (1985) och medelklassessän

Först Wrights bidrag till Roemers antologi Analytical Marxism, "What is middle about the middle class?", s. 114-140.

Wright föreslår en lite annorlunda typologi än Michael Mann för medelklassteorier
1. De är en synvilla. Klasstrukturen polariseras visst. (Obskyr idag.)
2. De är en del av en annan klass (oklart hur detta skiljer sig från 1). (Poulantzas, Mallet)
3. De är en klass i sin egen rätt. (Ehrenreich, Gouldner, Konrad & Szeleyni)
4. De ska inte föras in under någon enskild klasskategori, utan har motsägelsefulla positioner.
Wright grupperar sig själv tillsammans med Cardechi i punkt 4.

Här kritiserar Wright sig själv för att basera sig mest på auktoritetskriterier, och för istället in de kriterier för tre sorters assets som diskuteras på andra ställen (property, organization, skills).

s. 133-137: Här har faktiskt Wright en beroende variabel som liknar mina: Han konstruerar ett pro-capitalist vs. pro-working class index, från -6 till +6. Det bygger på flera frågor. Den som anges är "Employers should be prohibited by law from hiring strikebreakers during a strike." Mer info finns i Wright (1985). Detta kallas "class consciousness index", men verkar någonstans förutsätta att detta är dikotom (t.ex. inget speciellt medelklassmedvetande, eller småföretagarmedvetande).

Här framgår det efter hand att W mäter inte genom yrkeskoder utan genom direkta frågor om arbetssituationen (även om de frågorna inte anges här).

Empiriska resultat för Sverige och USA visar att om man är ägare, om man har organizational assets, och om man har skill assets så är man mer kapitalist. Sverige är mer polariserat än USA. Arbetarkoalitionen är mycket större i Sverige, medan i USA har många fler löntagargrupper prokapitalistiska attityder. Detta har sin bakgrund i de politiska partiernas och fackens förmåga att betona klass-sättet att se på världen. Men tänker sig W att detta påverkar medelklassen. Blir de mer antikapitalistiska?

Rätt märkligt sätt att generalisera detta. Det han gör är ju att jämföra medelvärden. Mer intressant hur mycket den attityden generellt predicerar partival (eller andra attityder).

s. 138: Här verkar W se sina attityd- och inkomstundersökningar som en validering av klasschemat. Han jämför dock inte med andra klasscheman.

Sedan lite ur Wrights Classes, från samma tid.

s. 251-252: Här lägger W upp det utifrån tre hypoteser: vi ska ett samma mönster (det som beskrivs ovan) i attityderna på capitalist-worker index; detta samband finns kvar även under kontroll för kön, ålder etc.; detta samband är starkare i länder där partier och facket aktivt har betonat klassaspekten i tillvaron.

s. 146: Komplett lista på attitydfrågorna som nämns ovan. Mycket frågor om strejker och "big corporations".

s. 286: W menar att statens storlek i sig har en inverkan på klasstrukturen. Sverige har ett större antal non-managerial experts

s. 303: Här börjar Appendix II, som innehåller frågorna som klassvariabeln grundar sig på.