p. 3 Svallfors 1997 and 2003 on the presence of congruence between WS type and public opinion.
Worlds of Welfare and Attitudes to Redistribution
Welfare Regimes and Welfare Opinions
The book will be tie into the crisis theories of the 70s and evaluate them in the light of recent experience with cuts and crises of performance.
State of the Art in WS opinion research:
1. Inga större generationsskillnader.
2. Skillnader i stöd mellan olika typer av program. Universella starkt, selektiva svagt.
3. Stödet för välfärdsstaten i allmänhet rörligt och påverkas av den politiska debatten. Stödet för specifika program mer stabilt.
4. En del ambivalens i stödet (avhängigt) när det gäller sådant som fusk, korruption och ineffektivitet.
5. Stödet främst klassrelaterat, snarare än sektorsrelaterat.
Datakällor: Eurobarometern, EVS, ISP och ESS. Kaase och Newtons Beliefs in Government-projekt.
s. 8: Worlds of Welfare funkar överlag INTE som tolkningsram för mönstret i mätningarna av välfärdsattityder. Klass, kön och arbetsmarknadsstatus uppvisar ett liknande mönster i alla länder. Snarare följer de ett mönster av hur sociala skiljelinjer har artikulerats politiskt.
s. 9: Svårigheter i forskningen som använder regimbegreppet: Är det teorin som inte stämmer, eller är det fallet som inte passar på kategoriseringen?
s. 9: Metodologisk oenighet om hur "stöd för WS" ska operationaliseras: Index, latenta konstruktioner eller globala single-items.
Om policy-feedback, framförallt när det gäller värderingar:
Pierson 1993 When Effect Becomes Cause
Svallfors bok från 2007
Säger de kanske något om hur institutionerna påverkar service class, de mer välbeställda?
Alla studier i boken kretsar kring ESS 2008
Wim van Oorschot, Bart Meuleman "Welfare Performance and Welfare Support", s. 25-57
Fråga: Hur ser sambandet mellan performance och support ut? Är de länder som har bra outcomes också bra stöd? Eller är stödet högre i "low-performing" WS för att medborgarna känner att det behövs mer. Eller känner sig medborgarna i högskatteländerna "overburdened".
Det halkar runt lite grand inledningsvis, tycker jag. De skiljer inte på "institutional performance" (output), "outcome" och legitimitet så noga som de borde.
De tittar lite på stöd i allmänhet kontra stöd till specifika program. De tittar främst på vad människor anser om performance när det gäller hur WS tar hand om arbetslösa och gamla. De tittar också på relationerna mellan faktiskt och iakttaget performance å ena sidan och preferenser för statens ansvarsområden å den andra. Slutligen tittar de också på vad performance-variablerna betyder jämfört med andra variabler.
Edlund (2006) fann inget allmänt samband mellan percieved performance of stöd för ökade utgifter i Sverige. Kumlin (2007) fann ett generellt samband mellan nöjdhet med WS och stöd för "state intervention" i Europa, med stora landvariationer. Gevers et al (2000) fann inget signifikant samband mellan hur folk tyckte att sjukvården fungerade och deras stöd för statlig inblandning i den.
Hypoteser:
Positivt samband objektivt och subjektivt performance.
Positivt eller negativt samband mellan subjektivt performance och stöd för WS.
Relationen mellan subjektivt performance och stöd är svagare när det gäller de äldre än för de arbetslösa.
(Faktiskt performance som faktor är nytt.)
Faktisk performance mäts genom poverty rates för utsatta grupper (i detta fall äldre och arbetslösa). Hur behandlar de den variabeln?
Helena Blomberg, Johanna Kallio, Olli Kangas, Christian Kroll, Mikko Niemelä "Attitudes Among High-Risk Groups" s. 58-80
Bidrar med mekanismer i högriskgrupper syn på WS, och med jämförande perspektiv på dessa grupper.
Varför särskilt viktigt att studera dessa grupper? De refererar till en Liebfried (2001) som säger att det är här som medborgarskapets gränser testas och att det här är här som skillnader mellan länder kommer märkas mest (tror jag, det står att de blir "most obstructive"). Menar att det säger något särskilt om WS legimitet. Men borde inte dessa grupper vara de som är mest benägna att klänga sig fast vid WS, och kräva förbättringar? Skulle man kunna argumentera för att lågriskgrupperna borde studeras särskilt för att titta på solditeten i stödet för välfärdsstaten. Det är nödvändigt med en bred förankring - hur stora är högrisk- kontra lågriskgrupper?
De studerar dessa grupper under antagandet att de skiljer sig från andra. Men kan de inte kolla det empiriskt?
Frågor som ställs: Hur högriskgrupper ser på sina framtida risker/möjligheter, och hur de värderar WS performance. Vad har de för inställning till omfattning och ansvar? Påverkar "percieved risks" ens attityder?
Presenterar sedan medelvärden av hur grupperna ser på risker i olika WS-regimer. Sedan använder de path analysis för att analysera relationerna mellan högriskgrupper, percieved risks, värdering av WS performance och attityder. Path analysis används för att man vill kunna urskilja vilka vägar saker tar, och om detta ser olika ut i olika regimer.
Resultat: Högriskgrupper känner sig tryggare och har en mer positiv bild av hur WS fungerar i Norden och Kontinentaleuropa. Det finns större stöd för WS i denna grupp än i övriga i alla regimer, men starkast är detta samband i Östeuropa. Att man ser sig ha risker i framtiden ökar stödet för WS bland högriskgrupper i alla regimer utom den nordiska. Även i den nordiska finns det dock en sådan effekt bland de som tar emot någon form av understöd. Värt också att notera att i den nordiska och de flesta andra regimtyper så påverkar inte det faktum att man hör till en högriskgrupp hur man ser på WS performance.
No comments:
Post a Comment