Monday, April 7, 2014

Goldthorpe (1982) On the Service Class



On the Service Class, Its Formation and Future, s. 162-185 i Social Class and the Division of Labour - Essays in Honour of Ilya Neustadt, edited by Anthony Giddens and Gavid Mackenzie. Cambridge: Cambridge University Press.

I detta ofta citerade festskriftsbidrag lyckas Goldthorpe summera rätt mycket av forskningen kring den framväxande medelklassen på 1970-talet. Här finns t.ex. hans ord om the service class som 'essentially conservative', och många vettiga uppdelningar och distinktioner.

s. 164: ”Although developed by writers who are again expressly concerned with the possibilities for a political alliance between the working class and newly-emergent white-collar groupings, it conspicuously failed to offer any insight into the forms of collective action in which the latter might typically engage.” Det han talar om här är “fashionable forms of ‘structuralist’ Marxism, such as Carchedi and Wright’ som uppfann idén om motsägelsefulla klasspositioner.

s. 165: Här säger han att det förvirrade med sextiotalsradikalismen var att den inte kom från de förtryckta, utan från privilegierade grupper. Jfr Sverige där även vissa arbetaraktioner (gruvstrejken) var en del av ”1968”.

s. 165-166: En approach till dessa grupper var att de hade gott om kulturellt kapital, men inte om ekonomiskt sådant. Låter vettigt. Utifrån detta har uppstått två olika tolkningar. En konservativ (Moynihan, Kristol, Wildavsky), som jag tror även Bourdieu skulle ha anslutit sig till, som i princip går ut på att dessa människor bara använder ”folket” som hävstång för flytta fram sina egna positioner. En annan, mer liberal, går ut på att ja, den har egna elitaspirationer, men den har också en ”culture of critical discourse”, som ger den vissa ”verkliga” insikter i de förtrycktas situation. G menar dock att de som understryker detta drag bara skriver om vissa, starkt avgränsade delar av denna klass (vilket de i någon också mån är medvetna om, men inte så tydliga med).

s. 171-172: Om vi nu ska försöka lista ut hur denna klass fungerar politiskt (managers, professionals och administrators) måste vi titta på klassformering: ”These processes may be divided into two main kinds: first, those associated with the extent to which classes acquire a demographic identity – that is, become identifiable as collectivities through the continuity with which individuals and families retain their class positions over time; and second, those associated with the extent to which classes acquire a socio-cultural identity – that is, become identifiable through the shared and distinctive life-styles of their members and their patterns of preferred association.”

s. 172: Orsakerna till klassens framväxt summerade: growing scale of organization, technological change (nästan samma sak), specialization.

s. 173: Påpekar att den snabba framväxten av denna klass lett till att många av de som rekryterats inte har genomgått högre utbildning. Intressant, om man kan koppla det till den högre utbildningens värderingsförändrade effekter som Stubager kartlägger.

s. 174: ”As a result, therefore, of their wide basis of recruitment and the possibly very variable levels of education and training of theri members, the service classes of present-day Western societies can be expected to have only a rather low degree of both demographic and socio-cultural identity.” Men den kan väntas stärkas fram till idag! Å andra sidan, på de följande sidorna beskriver han att de som kommer in där verkar förbli där, och de umgås ganska homogent (å andra sidan jämför han inte något med hur homogena umgängeskretsar andra klasser har).

s. 180: Här kommer orden om att the service class, av strukturella skäl, kommer att vara ”essentially conservative”. Sedan säger han att klassens autonomi och relativt gynnade ställning helt enkelt kommer att göra att de får intresse av status quo. s. 182: De kommer att motsätta sig att arbetarklassen lägger sig i deras arbete. Kommentar: Men detta gäller ju enbart arbetsplatsdemokrati. Kan man utsträcka detta till välfärdsprogram också?

s. 180: ”What would appear to be chiefly neglected by Marxist authors is the problem of  how professional, administrative and managerial employees can come to see their interests as being served by the radically egalitarian elements which would, presumably, be central to the socialist political programme.”

 s. 181: Menar att de kommer att anamma ett meritokratiskt ideal i fördelningsfrågor.

s. 183: ”Even as the service class reaches a higher level of formation, white-collar radicalism will remain minoritarian, intermittent and localised; and indeed, to the extent that recent manifestations do reflect, so to speak, the growing pains of this class, then, with its consolidations, a decline in radical impulses could be anticipated.” Å andra sidan har de nog inte heller någon särskild preferens för kapitalism. De är i första hand intresserade av sin yrkesstatus. (Jfr marknadiseringen av den högre utbildningen! Blir akademiker mer vänster i under trycket från borgarna?)

s. 184: ”It is here obviously worth recalling that in the inter-war years sociological interest in the ’new middle classes’ came eventually to focus on their propensity to resist proletarianisation and, in some instances, to respond to threats to their class and status position by lending their support to authoritarian attempts at buttressing the capitalist order.” Jfr “kommunitära reaktioner”, som kan gå i såväl vänster- som högerriktning.

No comments:

Post a Comment