Stanley Kelley Jr. (1983) Interpreting Elections.

Stanley Kelley Jr. (1983) Interpreting Elections. Princeton: Princeton University Press.

Denna bok är den enda som Mayer hittat som behandlar idén om "swing voters" före honom, i kapitel 8. Det är ganska likt Mayers teser. Swing voters är inte så viktiga som det sägs. Antingen är de inte tillräckligt många, eller så går de inte emot majoriteten. För att de ska vara avgörande måste båda dessa kriterier vara uppfyllda, och det är de sällan.

Den verkar dessutom värd att läsas i sin helhet, om inte annat som förberedelse för det kommande året. Frågan om hur man ska tolka ett valresultat, och om valets innebörd, är väl kärnan i vad journalister vill veta av statsvetare.

Kelly analyserar "marginal voters", vilket är definierat som "the least commited members of the half of the electorate most commited to the winning candidate". Svårt dock att hitta exakt hur detta har operationaliserats i empirin.

Kelley har också en ganska negativ syn på dem. Han analyserar valen 1964 och 1972, och hittar i sitt tycke stora likheter mellan grupperna: "marginal voters in both elections were less well educated, less well informed, and more passive in their orientation to politics than were voters generally." (s. 149)

s. 156: Det område där marginalväljarna står ut är kandidaternas kompetens, där de visar nästan lika stor, eller i vissa fall större, intresse än den genomsnittlige väljaren.

s. 158: "If the nominators choose the candidates only, or mainly, for their popularity with the members of M, M could rightly be said to have decided the election before it began. If the candidates were chosen only, or mainly, for their acceptability to R and D, however, M's balance-of-power role is of far less consequence for the qualification of the eventually successful candidate."

Appeller till väljarna måste gå ihop med både marginalväljare och kärnväljare.

s. 160: Osannolikt att detta spelade en överväldigande roll i nomineringsprocessen. Det är inte marginalväljarna som engagerar sig där.

s. 161: Många väljare visserligen okunniga i många viktiga frågor. Men vem ska bestämma vilka frågor de ska bry sig om, frågar sig Kelley.

s. 165: Väljarna bryr sig främst om kandidaterna, men de bryr sig om relevanta kriterier som omdöme, realism och integritet - inte framtoning (om det nu finns en sådan skillnad). Etiketter som liberalism och konservatism kanske inte är så relevanta här, säger Kelley.