Wright (1997) Class Counts

s. 394-395: "To say that class structures impose limits on class formation means that the class structure imposes obstacles and opportunities with which any agent attempting to forge class formations must contend. Within any given class structure, certain class formations will thus be relatively easy to create and are likely to be stable once created, others will be more difficult and unstable, and certain class formations may be virtually impossible. [...] Three kinds of mechanisms are central to this limiting process: (1) the nature of the material interests generated by the class structures; (2) the patterns of identitites that emerge from the lived experiences of people in different locations in the class strucutre; and (3) the nature of the resources distributed in the class structure which make certain potential alliances across locations in the class structure more or less attractive."
Fortsätter sedan med en längre utläggning av dessa tre mekanismer.

s. 395-396: "This matrix can be viewed as a map of the degree of inherent antagonism of material interests of people located in different places in the structure:"

s. 397: "The third mechanism that underlies the ways in which class structures limits class formations centers on the effects of the macroattribues of class structures, in particular the distribution of resoruces across classes which are relevant for class formations and class struggles. For working-class formations, probably the most important resource is sheer numbers of people, although organizational and financial resources may also be important." Med sheer numbers avses vad detta antal kan åstadkomma politiskt.

Sedan går han igenom exempel på mer eller mindre sannolika koalitioner. Här anger han möjligheten att medelklassen kan vara mer eller mindre innesluten i en klassformation åt det ena eller andra hållet. Detta implicerar inte något om deras rörlighet på det individuella planet. Det är förenligt med idéer om att människor utvecklas sina politiska åsikter ganska tidigt, och behåller dem. Och faktiskt implicerar det inte så mycket vad gäller aggregerat beteende heller. De kan bestämma sig för ett läger och lägga sig där. Det är snarare antalet som bestämmer vilka väljare som är rörliga, eftersom dessa allianser bestämmer det politiska läget överlag (vad "mitten" innebär).

Om man bara går på dessa kritierier så blir Wrights prediktionernågot ospecifika. Icke-rörlighet i medelklassen skulle kunna implicera att (delar av) den har en stabil klassallians. Men förutsäger inte hans teoretiska ramverk (implicerar, åtminstone) att folk inom de olika grupperna ska vara ganska homogena, men att de vid någon punkt "bestämmer sig"?

I de empiriska resultaten i kapitel 14 mäter Wright graden av kapitalistiskt-proletärt klassmedvetande i olika grupper (redovisar ingen varians!) och kommer drar slutsatser om olika former av klassallianser i Sverige, Japan och USA. I USA är den kapitalistiska koalitionen mycket större. Den typen av attityder är mer spridda där än i Sverige och Japan. I Sverige är medelklass koalitionen mycket större. Arbetarklasskoalitionen är lika stor. Allt detta i termer av "antal grupper".

s. 420: "Second, in all three countries, in spite of the quite different overall configurations of the bourgeoisie ideological coalition, expert managers are part of this coalition. The most exploitative and dominating contradictory class location among employees (expert managers) is thus consistently part of the capitalist class formation, whil the least exploitative and dominating contradictory location (skilled workers) is part of the working-class formation."

s. 424: "The middle-class coalition in Sweden is quite broad and encompasses most of the employee contradictory locations within class relations as well as the petty bourgoisie and small employers. This coalition is much more heterogenous ideologically than either of the two other coalitions. Three of the categories in this middle-class formation fell into the 'marginal zones' of the middle-class ideological segment [...], and the values of the anticapitalism scale of the locations within this coalition span nearly 3 points on the anticapitalism scale (from -0.7 to +2.07) in contrast to just over 1 point within the capitalist and working-class coalitions."

Hans sätt att använda nivåskattningar låter oerhört tveksamt. Om nu medelklassen är så heterogen, vad är det som säger att den inte ska ut till de andra ändarna, till kapitalist-  eller arbetarklassen? Kan man verkligen jämföra polarisering rakt av med de nivåskattningarna på det sätt han gör? Är det inte bara att svenskarna använder hela skalan?

s. 459: "In Chapter 14, I argued that one of the crucial factors underlying the different patterns of class formation in the United States and Sweden was state employment. More specifically, I argued that state employment may help to explain the greater ideologcial demarcation between the middle class and the capitalist class in Sweden by reducing the material dependency of a significant segment of the middle class from the capitalist class."

s. 536-540, om klassformation (resultatsummering). Börjar med en rätt vettig sammanfattning av traditionella, centrala teser för marxismen: att produktionen och inte konsumtionen är avgörande för klassmedvetandet, att klassmedvetandet är polariserat mellan kapitalister och proletariatet, att graden av arbetarmedvetande beror på hur exploaterad man är, att styrkan i medvetandet beror på graden av klassformering, att klassformation är en historiskt kontigent process, "depending upon a range of historically contingent processes, especially the political legacies of class struggles".
Anser sedan att det mesta av detta blir bekräftat. Överraskningen är möjligen hushållets centrala betydelse för klassmedvetandet. Antyder att erfarenheterna från produktionen/yrkeslivet kanske inte är så viktiga som man trott. Möjligen också större nationell variation än vad man hade kunnat vänta sig. Svagare prediktionskraft för klass på klassmedvetande i Japan, t.ex.