Klass och konformism

Dagens lyxläsning är Svallfors kapitel om "The Dark Side of the Working Class" i The Moral Economy of Class.


Tanken att läsa detta kapitel kom sig av att det satte sig en tanke i huvudet på mig att det är något oerhört märkligt med att de människor som oftast befinner sig överst i våra arbetsorganisationer är de som är mest libertarianska på aut-lib-skalan. Kan det verkligen vara så?

Lipset skrev just om "working-class authoritarianism". Beskriver han kanske något om en middle-class authoritarianism också? (Forskningsprojekt om SD:s vidgade appeal här?)

Detta skulle kunna antyda (a) att begreppet authoritarianism är för brett och borde delas upp på flera, liknande tendenser, där det vi har idag kanske inte fångar upp en viss sorts medelklassauktoritarianism, (b) att vi kanske mäter authoritarianism på ett bristfälligt sätt. Skulle kunna vara en stor grej med tanke på att det mest etablerade måttet på A idag är Feldmans mått som handlar om barnuppfostran.

Lipset ursprungsartikel i ASR 1959.

s. 121: Lipsets tre förklaringar: Arbetare lider av större ekonomisk och social osäkerhet. Arbetare befinner sig utanför den demokratiska mainstreamkulturen. Arbetare tillämpar mer av bestraffande och restriktiva uppfostringssätt.

Sedan har de flesta fokuserat mer på utbildning. S pekar ut att detta står lite i motsättning till L:s förklaringar.

Melvin Kohn ska ha visat att auktoritarianism är associerat med autonomi i arbetet.

Lamonts "Money, Manners, and Morals" handlar om gränsarbete i olika klasser. Arbetarna mer strikta med sina gränser. Kanske för att medelklassen gränser i praktiken inte är hotade?

s. 139: Svallfors finner ingen systematisk institutionell påverkan på klasskillnader i auktoritarianism mellan länder.

s. 141: En viss mängd auktoritarianism återstår efter utbildning kontrollerats bort. S kan ej avgöra vad det handlar om, men anför moralisk rigiditet som är associerad med arbetssituationen och ett större behov av att upprätthålla gränser.

s. 142: Redan L nämner skillnader mellan ledarskap och massa i arbetarrörelsen i dessa frågor.