Politisk opbrud: De nye mellemlags graesrodsdeltagelse
Denna ganska tjocka bok läste jag mestadels bara ytligt, letandes efter de mest relevanta delarna om den nya medelklassen. Det egentliga temat för boken är ungdomsgenerationernas politiska socialisation, men eftersom vi befinner oss mitt uppe i detta skede här, är det denna nya medelklass som står i centrum.
s. 119: "Herved forstår vi de mellemlagsgrupper, der har gennemgået en forholdvis langvarig uddannelse, og som er beskaeftigt inden for undervisnings-, social- og sundhetssektoren. De nye mellemlag omfatter således ikke butikspersonale, underordnete HK-funktionaerer og ledende funktionaerer i det private erhevervsliv og heller ikke teknikere."
En ganska smal definition med andra ord. Typ det som Güveli och Oesch benämner "socio-cultural professionals" eller interpersonal work-logic.
s. 119: "De nye mellemlag adskiller sig fra de övrige mellemlag ved ikke direkte at vaere indraget i motsaetningen mellem arbejderklasse og borjerskab, men snarere at vaere placeret uden for denne modsaetning. Den nye mellemlag udförer nemlig arbejdsopgaver, der har mere med reproduktion af arbejdskraften at göre end med produktion eller omsaettning av varer." De kontrollerar också sin egen arbetsprocess.
s. 119: "Alene det forhold, at der arbjedes med mennesker, vanskeliggö arbejdsprocesser og effektivitetsvurderinger, der svarar till dem, man anvender i produktionen (jfr Gundelach 1982)."
Kännetecknas även av att de är anställda i det offentliga.
s. 120: Utbildning mycket betydelsefullt för att förstå dessa människor.
S&T diskuterar olika operationaliseringsproblem, men dessa är relaterade till att de studerar ungdomar, som inte är fullt etablerade på arbetsmarknaden än.
Överlag är det mest fokus på deltagande som beroende variabel, snarare än attityder och röstning.
s. 125: Resonemang om olika utbildningskulturer. Det hänvisas till Snow och Bernstein. Den senares verkar mycket intressant: "On the classification and framing of educational knowledge". Även Jacobsen "Collection Type and Integrated Type Curricula in Systems of Higher Education". Lustigt dock hur den humanistiska kulturen beskrivs som icke-hierarkisk och progressiv. Tror att Snow såg den som konservativ.
s. 128: De nye mellemlag är inte "det underordnete kontorpersonale". (Detta är en reservation inför att S & T operationaliserar dem som de offentliganställda.)
s. 132: Tillbakavisar (empiriskt) tanken att de som är aktiva är sådana unga som inte kommit in på arbetsmarkanden, utan även de som är yrkesaktiva.
s. 134: "Mobiliseringen foregår så for det andet omkring de nye politiske sager, som graesrotsbevaegelerne har taget op, og på grundlag av de vaerdier, som de nye mellemlag er eksponenter for. Der er god overensstemmelse mellem graesrodsbevaegelsernes arbejsformer og de grundlaeggende principper, der gaelder for de humanistiske og samfunnsvidenskabelide uddanelser. Samtidig er der overensstemmelse mellem disse principper og de arbejdsopgaver og arbejdsvillkår, som de nye mellemlag möder på deres kommende arbejdsplatser (jfr. Parkin 1968, 1968: 140ff; Gundelach, 1982)."
Sammanfattningsvis vill de genomdriva att vi ser en ny mobilisering i ett socialt skikt som vi inte sett för, och att mellemlags-begreppet är ett bra sätt att tolka detta, då de allra flesta i dessa nya sociala rörelser kommer därifrån, eller troligen är på väg in i dem.
s. 268: Diskussion om tjänstemannafack. Låg organisationsgrad förklaras med deras "mellanroll". Referens till Due och Madsen (1984) "Hva' nu Larsen" om danska tjänstemannafack. Finn Valentin (1980) "Fordelingen av påvirkningsmuligheder" förklarar ökad facklig organisering av tjänstemän med proletarisering och ökad arbetslöshetsrisk. Men funkar det med iakttagelsen att mobiliseringen pågår främst i den offentliga sektorn?
Kring dessa sidor (s. 269-273) dokumenteras att facklig aktivitet bland offentliga tjänstemän blivit väldigt hög. I synnerhet bland de som har en hög utbildning inom pedagogik eller hälsa.
"Post-Industrialism and New Social and Political Classes", s. 108-131 i From Voters to Participants (Gundelach / Siune).
s. 108: Bell menar att "new class" är en märklig idé eftersom det blandar ihop två notions: ett socialt stratum och en viss kulturell attityd. Bell menar att båda dessa har hänt, men att de inte har med varandra att göra, kausalt.
s. 108-109: Fyra trender: bortsopandet av allt konservativt inflytande från det intellektuella, kulturella livet. Om detta refereras Barry, "The New Right", och Girvin, "The Transformation of Contemporary Conservatism". Det andra var den tekniska utvecklingen. Det tredje var expansionen av den högre utbildningen. Det fjärde var utvecklandet av en "motkultur".
Därefter belägger de sådana trender i Danmark också.
s. 111: Kontrast mellan "new class"-teorier (vänster) och yuppies (höger).
s. 113: New middle class = Högutbildade professionals i offentlig sektor. Yuppies: Högutbildade professionals i privat sektor.
Samuel Stouffer (1955) Communism, Conformism, and Civil Liberties om högre utbildning som liberalismskapande. Lipset refereras också. En hel radda referenser kring detta. (s. 113)
s. 114: Goul Andersen tänkte sig att postmateriella attityder formades i den offentliga sektorn.
Michael Macy "New Class Dissent Among Socio-Cultural Specialists" (1988).
Värt att notera är att NMC och yuppies här är runt 12-14% av väljarna. Ganska lågt?
Resultaten pekar på att NMC är väldigt vänster. Inte bara på Aut-Lib utan även ekonomiskt sett. Iaf inte så mycket mindre än arbetare och "plebs" (outsiders, skulle vi nog säga idag - står långt ifrån arbetsmarknaden). Yuppies är också ganska toleranta, men höger.
Sedan handlar väldigt mycket om politiskt deltagande. De högutbildade (både NMC och yuppies) hamnar högt. Se dock Perssons avhandling om att det är relativ utbildning som spelar störst roll.
Avslutningsvis tycker de att man kan tala om dem som en klass eftersom de har en gemensam position (i offentlig sektor), delar attityder med mera. Framsynt resonemang om framtida polarisering och konflikt gentemot plebs.
No comments:
Post a Comment