Tuesday, January 28, 2014

Sellers et al (2013) The Political Ecology of the Metropolis


Den här boken, som enligt förordet varit ett "ten-year endavour", har förmodligen tagit ett tag att färdigställa. Utöver att projektet tagit tio år kan man notera att ganska lite av data i dess kapitel sträcker sig längre än tidigt 2000-tal. I det svenska kapitlet har de t.ex. i vissa fall lagt på data från de senaste valen, men många av analyserna har inte data längre än till 2002.

Hur som helst, bokens studier handlar om lokala och regionala skillnader i nordamerikanska och europeiska länder (inte bara väst - Polen och Tjeckien är också med). Den ramas in av en teoretisk introduktion och en avslutande sammanfattning.

Jefferey M. Sellers och R. Allan Walks "Introduction - the Metropolitanisation of Politics", s. 3-36.

I sin inledande introduktion spelar S&W upp en nationaliseringstes, grundad i bl.a. Lipset & Rokkan (1967) om att politiken kommer att bli sig mer lik på olika platser inom varje land. Denna utveckling sägs också fortgå, med hänvisning till en Caramani (2005). Ändå vill de lansera en mottes: "metropolitanisation is contributing to a re-territorialisation of politics" (s. 4). Hur går då denna ihop med det ovan anförda?

s. 4: "Global shifts in culture and the spread of political ideologies, norms, and behaviour in many countries often appear to be imposed from the outside. We argue that social, economic and political conditions within metropolitan regions are central to these shifts and that they have decisively influenced patterns of political participation and partisan competition at a wider level. In doing so, influences rooted in local and regional settings interact with more familiar social structures of class, age, and ethnicity. How metropolitian influences take place with the political institutions and pre-existing legacies of settlement in different countries. Yet overall, metropolitanisation has re-territorialised politics under a new set of configurations and conditions."

Låter väldigt fluffigt. Inget särskilt distinkt sägs här. Varken den oberoende variabeln (samhällsförändringarna i metropolerna) eller de beroende (deltagande och partikonflikter) preciseras på något sätt. Bara att de har "förändrats". Detta är desto märkligare, då de längre ned på sidan distansierar sig från tidigare kvalitativa analyser av "political ecology". Märkligt också med denna luddighet, eftersom de tydligen har en del empiriska belägg att gå emot. Det borde vara anledning till, och ge möjlighet till, att formulera en mer distinkt tes.

s. 5: Ytterligare en tabell om att urbaniseringen i Sverige avstannade på 1970-talet. Och liknande i en del andra länder, men Sverige är det tydligaste fallet.

s. 5: Trycker på att de vill åt effekten av platsen.

De refererar till Lipset & Rokkan och deras centrum-periferi-skiljelinje.

På s. 4-10 låter det som att de har glömt bort Caramanis studie. De verkar mena att det finns en re-territorialisation.

På s. 10-26 lanseras lite mer specifika teser om partival och (främst) valdeltagande. Men det är en salig röra av lite allt möjligt. "Metropolisering" kopplas till multikulturalism, förändringar i ekonomiska röstningsmönster, globalisering, skiljelinjer och valdeltagande. Ett ständigt återkommande störningsmoment är att de talar om "-isering", men att allt som verkar finnas belägg för är att "det finns skillnader" (se exv. s. 12). "Isering" ska rimlingen implicera någon form av historisk förändring. De tar upp flera olika teser om platsens betydelse, som nätverkseffekter och husägande.Men många av dem är inte teser om platsen i mitt tycke, utan handlar om mönster som finns på aggregerad nivå, för att människor med olika demografiska karaktäristika bor på olika ställen. Det blandas teoretiska teser och empiriska resultat på ett sätt som gör framställningen svåröverskådlig.

s. 14: En vettig, ganska tydlig kontrast: de smågemenskapernas mobiliserande effekt i Verba et al. kontra en storstadsaktivitetshypotes. Skulle kunna bli lite intressant. Var har vi högst valdeltagande?

Dessa formuleringar kan ev. angripas av mig:

s. 16: "Established parties on both sides have been forced to compete with these new stalwarts [partier] to attract supporters while simultaneously trying to maintain their traditional constituencies. In the transformed politics that have emerged, metropolitan places have played a major and at times a decisive role. The shifting new patterns in support and opposition correspond not just to differences among social groups, but to constrasts in lifestyles and values that emerge from, and are embedded in, the places where people live. Especially where suburbanization has predominated, the local context can be a decisive factor in how citizens vote."

s. 16-17: "Increasingly the established parties have had to compete for the support of groups that were once taken for granted as supporters, such as working-class and middle-class constituencies, or particular [/] ethnic groups. In order to appeal to middle-class professionals and compete with new 'green' parties, traditional parties on the left have thus adopted some neoliberal and environmental policies."


På s. 21 ritas upp en del intressanta teoretiska tabeller, vars implikationer dock är lite oklara. Tycks dock förespråka en tes att förorterna är mer marknadsvänliga och staden mer statsvänlig. Varför skulle det vara så? De refererar Dunleavys idé om sektorernas betydelse utan att ta upp att denne inte hittade särskilt mycket empiriskt stöd för sina teser.

På s. 27 anges "metropolitan areas" som områden över 200 000 invånare. Varför just denna definition?

s. 29: "Even Sweden, a country with less metropolitanisation and suburbanisation than the other European cases, has increasingly come under the sway of metropolitan influences. There, the first centre-right government in the post-war era to get re-elected has benefited from strong support in some suburbs and defections from the left in others."

Daniel Kübler och Henry Bäck "Metropolitan and political change in Sweden", s. 299-324.

s. 300: Här hävdas det att befolkningen i Sverige har koncentrerats i metropolerna (över 200 000 invånare) under de senaste decennierna. Det är just detta jag INTE kan se i valforskningsdata och i SCB:s demografiska statistik. Storstädernas andel av befolkningen har inte ökat sedan början av 1970-talet. De hänvisar till en text som Bäck skrivit i en tysk antologi med titeln Metropolitanzation and Political Change. Skumt.

s. 300-304: Om segregering i svenska storstäder. Många mått, men lite oklart vad som är poängen.  Tvärsnittsstatistik. Indelning av storstadsregionskommunerna efter invånarnas socioekonomiska ställning. Det som kallas "middle class suburbs" är egentligen bara en allmän mellankategori (jfr s. 484-485).

s. 304-308: Analys av valdeltagande med kommuner som analysenhet. Huvudslutsatsen är att det finns relativt lite variation i storstadskommunerna, och att det är "kompositionella" effekter, snarare än kontextuella, som förklarar dessa skillnader.

s. 309-311: En globaliseringsdimension i svensk politik (såväl om öppenhet mot omvärlden som i kulturella frågor), som påstås kunna kasta ljus över regeringsskiftet 2006.

311-317: Lite luddig analys som mynnar ut i påståenden om att det finns en kontextuell effekt på inställning till globalisering (enligt ovan). Men ena beroende varibeln blir inget signifikant på, och för kulturella frågor blir bara andelen enfamiljshus signifikant av de kontextuella effekterna (med oerhört liten koefficent). Lite väl stark slutsats att svensk politik skulle ha blivit "place-based rather than class-based".

s. 318: De visar upp ett diagram med balansmått över blockröstningen uppdelat på olika kontexter. Alla kurvor ser typ likadana ut. Men ändå vill de ha det till att det var just rörelsen i de fattiga förorterna och i de mest urbana områdena som ska ha gett Alliansen segern 2006, för att den är den enda som har gått över nollstrecket. Bisarrt, när trenden ser likadan ut överallt.

En artikel av en viss Miles i Scandinavica (2010) pratar om en "sea change" i svensk politik. Möjligen också någon som går att kritisera.

s. 319: De skattar en modell med swing till höger mot diverse socioekonomiska och kontextuella effekter. Här blir de rätt malliga över att befolkningsstorlek och befolkningstäthet (negativ koefficent) blir signifikanta. Men ingen av de andra variablerna.

De drar på väldigt starkt i slutsatserna, med tanke på hur liten variation det är de studerar. De är visserligen modesta vad gäller höger-vänsterideologivariabeln, men för globalisering: s. 320: "Ideological position towards cultural liberalism versus tradition and toward cosmopolitanism versus ethnonationalism have become even more strongly associated with placerelated factors than with socio-demographic compostion of metropolitan communities." Och då är detta bara en generalisering inom metropolitan areas, inte inom Sverige.

Aigus (2006) i Parliamentary affairs - också om svensk politik.

De pratar om svenska modellen, dess upplösning, och säger "The analyses of this chapter indicates that any such processes has been closely linked to metropolitanisation and segregation in the largest urban regions." Det måste finnas bättre sätt att testa detta! Och de anger inte ens någon klar teori om vad de menar med ett sådant påstående! Slutar i en coda om att Alliansen kommer att försöka accelerera dessa processer, vilka de nu är.

Stort problem med designen. De jämför ju inte metropolitan areas med andra delar av landet.

Man kan notera att de inte använder SNES-data, utan aggregerade uppgifter från SCB.Man kan också notera att de använder kommuner, och egentligen inte data på i vilken typ av område människorna bor.

Jefferey M. Sellers, Daniel Kübler, R. Allan Walks, Phillipe Rochat, Melanie Walter-Rogg: "Conclusion - Metropolitcan Sources of Political Behavior", s. 419-478

Intressant figur på s. 423 som iaf illustrerar att Sverige är ett av de länder som har det nationellt mest integrerade deltagandet. USA, UK och Schweiz något mer lokaliserat. Sverige har också den klart tydligaste samvariationen mellan deltagande i nationella och lokala val (iofs föga förvånande).

På s. 439 formuleras deras kritik mot nationaliseringstesen som att denna inte tar hänsyn till viktiga distinktioner inom tätortsbebyggelsen. Men detta har de väl egentligen inte undersökt? Eller iaf inte jämfört med landsbygden. I Sverige var hur som helst dessa skillnader mycket små. De hävdar återigen att de får stöd för sin idé om att det finns contextual effects, men detta formuleras i termer av att dessa predicerar bättre än compositional effects. De verkar dock inte ställas mot varandra. Jag menar, hänger inte exv. andelen villor samman med socioekonomiska kriterier, utan att den förra för den delen är orsak.

De lyckas eventuellt visa på olika typer av skillnader mellan olika typer av metropolitan areas, men de lyckas inte visa på den substantiella betydelsen av dessa, och de visar vad jag kan se inte heller att de ökar över tid. Inte heller får de fram att de skulle ha kontextuella, snarare än kompositionella förklaringar. De processer som de hänvisar till som teoretiska förklaringar av sina data är mycket vagt formulerade - intetsägande och därför omöjliga att säga emot. De talar om metropolisering, men de studerar väldigt lite av historisk föränding inom sina fall.

Det är notervärt att boken inte alls refererar till Richard Florida, ens kritiskt.

No comments:

Post a Comment