Svallfors (2006) Moral Economy of Class

s. 171-177: Här lägger Svallfors fram sina argument för varför klass kommer att fortsätta vara viktigt när det kommer till förklaringar till klassmedvetande, till attityder till samhällsutvecklingen.

Modellen lyder:

s. 167: WS (borde preciseras mer) och kollektivförhandlingar (”class-redistributive institutions”) minskar stratifieringen, men ökar artikuleringen av klasskillnaderna. Motsägande effekter på sambandet klass-attityd.

Köper jag Svallfors institutionsförklaring? Borde inte Tyskland vara landet som institutionaliserar klasskillnader (det är typ vad Przeworski och andra förutsätter, de nordiska länderna antar ju typ underminera klassgemenskapen).

Fast det är klart, är gruppen organiserad på klassnivån så. I Tyskland är de väl organiserade på yrkesnivå.

Beror skillnaderna mellan klasserna främst på arbetarnas radikalism, eller på medelklassens konservatism?

Om det är det förra så är Svallfors förklaring mer plausibel.

Svallfors och Kumlin (i deras bokkapitel i ”Social Justice…”) går emot en rationell (egenintresse) syn på preferenserna. Oskarson, Berglund och Bengtsson argumenterar för att sånt förklarar det mesta. Mysko? Eller handlar det om att artikulera egenintresset?

Moral Economy-diskursen blir i Svallfors händer lite märklig. Å ena sidan ska den enligt S vara kopplad till klass. Klasserna har olika normer om reciprocitet, plikter etc. Å andra sidan ska den enligt Mau vara kopplad till nationella institutioner (oklart vilka) som skapar denna moraliska ekonomi. Det är klart att de verkställer den, men påverkar den vad folk tycker om den?

Därtill så kommer ju Svallfors fram till att EA:s scenario inte stämmer. Klasskillnaderna är inte svagast i Sverige, utan starkast. Därefter följer: Storbritannien Tyskland och USA. Men även Norge och Australien sägs ha ganska små skillnader. Tyskland förklaras med att man har inneslutit klasserna i gemensamma institutioner. Men hur? Referenserna är Streek i en antologi av Streek och Crouch från 1997, och Stjernö (norskt ö) Mellan kirkke och kapital. Svallfors hänvisar ganska vagt till insitutioner, något som verkar ha både med partier och fack att göra. Skillnaden mellan GBR och USA förklaras på detta sätt. Norge förklaras inte alls.

Märkligt att fokus är på att förklara klasskillnader, när tesen om den moraliska ekonomin gäller hela systemet.

Korpi och Palme (2003) pekar på att "feedback effects of welfare policy organization mainly arise when risk-averse people judge the importance of welfare policy for potential rather than actual resource problems (Korpi and Palme 2003: 430)." s. 101

Sedan kommer moral economy argumentet, men det blir bara spekulation. Det handlar om att vilja skydda de som man anser vara sina jämlikar. I så fall borde vi vänta oss att arbetarklassen ska ha starkare stöd för omfördelning, i den mån som "klass" verkligen är en livsvärld, och under kontroll för deras egna inkomster. Mekanismen blir då att arbetarklassen kommer mer i kontakt med människor som har det svårt, eller har sådana som har det svårt i sin omgivning som de tycker är moraliskt skyddsvärda.