Weber om klasser

Ska man kanske läsa lite om "the boundary problem" igen. Hur viktigt är detta? Tycker marxister egentligen att det är så centralt? Har för mig att jag sett en invändning mot Weber (kanske Freddy Castros avhandling) om att det leder till ett alldeles för stort antal klasser. Men det är ju just själva poängen. Motsättningar är inte något självklart för Weber etc. Och det låter empiriskt rimligt.

Ur några sidor av Ekonomi och samhälle, vol 1.
 

s. 210: Klassituation = sannolikheten för materiell försörjning, yttre social ställning (men inte status?) och inre liv till följd av kontroll över materiella ting eller prestationsförmåga (inom en given ekonomisk ordning). Jag kan se poängen i att säga att detta inte handlar om produktionsrelationer. Det håller t.ex. öppet för att man kan ha många olika sådana relationer. Detta är inte heller lika fixerat vid storlek och klasser.
Ägarklass = "vars klassituation främst är bestämd av skillnder i ägande" (men är det inte alltid gentemot andra som inte äger i så fall, inte bara de som äger).

Yrkesklass = "klassituation primärt är bestämd av chasterna till avyttring av varor och tjänster på en marknad". Innebär inte detta att alla som jobbar inom ett och samma företag är en klass? Låter lite rimligare om man tolkar det som att det handlar om varan arbetskraft, men det finns egentligen inget som pekar mot att det är så man ska tolka det.

Social klass = En mängd klassituationer inom vilken social rörlighet "lätt kan ske och är typisk".
I princip är väl detta tre strukturer som kan existera parallellt? Iaf borde man kunna tillhöra både en ägarklass och en yrkesklass på samma gång, i princip, om än inte sannolikt.

Personer i dessa grupperingar kan sedan sluta sig samman i klassorganisationer.

Ägarklass handlar om olika typer av monopol, där jag inte förstår alla. Vad är "monopolbildning på kapital till följd av oförbrukade överskott" (ej exakt citerat). Även utbildning nämns här som ett monopol. Låter lite överdrivet.

Exempel: positivt privilegierade: rentierer som äger slavar, fartyg, jord, skulder, värdepapper; negativt: ofria, deklasserade, fattiga.

Däremellan finns en massa "medelklasser" som får sin försörjning genom egendom eller kunnighet. Vissa är yrkesklasser (mindre företagare, proletärer), men inte alla (bönder, ämbetsmän, hantverkare). Återigen, varför ska en exklusiv form av kunnighet ses som ett fall av en ägarklass?

s. 211: W säger att klasskonflikter inte nödvändigtvis leder till några revolutioner. Även om sådana konflikter kan förekomma så: "Dylika strider behöver dock inte syfta till ändring av det ekonomiska systemet utan kan primärt syfta till en ändring av egendomsfördelningen." (Talar han om facket här?)
När det gäller yrkesklasser: positivt privilegierade yrkesklasser är de som har "monopol på ledningen av produktionen till gagn för klassmedlemmarna", och som kan trygga sina förvärvsmöjligheter genom politiskt inflytande. (Låter mycket som det Parkin talar om som enclosure.) Exempel är företaare, "fria yrken" som advokater, läkare, konstnärer (professionella?), arbetare med unika kvalifikationer.
Negativt privilegierade (som ej definieras) är arbetare (men det förklaras inte vilka dessa är närmare).
Däremellan finns självständiga bönder, hantverkare, tjänstemän.

Som sociala klasser räknar W upp arbetarklasen, småbourgeoisien, egendomslösa intellektuella och specialister, besuttna & bildade. Svårt att säga exakt vad detta motsvarar. Och givet vad som sagts tidigare måste det vara en historisk diagnos, snarare än mer ahistoriska begrepp som de förra.

s. 212: "Att vara 'självständig' småborgare var tidigare något som varje arbetare eftersträvade." (Jfr historiepodcasten om att "achieve competency".)
Organiserad klassaktivitet riktas oftast mot direkta fiender (mot företagare, inte mot aktieägare). Det krävs ett stort antal människor som befinner sig i liknande situationer. Det krävs handfasta, lättförståeliga mål. Tekniskt sett lätt att samlas/organisera.
Status = Positiv eller negativ prestige, grundad på livsstil, formell utbildning, eller härkomst och yrke. Inte direkt en följd av pengar. Statusgrupp (Stand) är en grupp människor som inom en viss enhet gör framgng på speciell uppskattning och särskilda privilegier (inte W:s ord).  Uppstår genom yrke, arvskarisma, tillägnande av makt.
Statusgrupper hör till skillnad från klasser mer ihop med feodala, patriarkala, liturgiska (?) kulturer.
Ståndssamhälle och klassamhälle som kontraster. Vad är samhället främst indelat i?