En av Nilsson & Nyströms mest originella och intressanta rapporter.
s. 5: Vad människor gör och får möjlighet att göra när de arbetar, och hur detta påverkar såväl de arbetande själva som det arbetsresultat de presterar – arbetet som kulturskapande kraft och rikedomsalstrande förmåga – är of- tast frånvarande i den diskussionen. ”Jobbpolitiken” har visat sig ha noto- riskt svårt att komma till rätta med de envist kvardröjande problem med arbetslöshet och utslagning som sedan flera decennier plågar den moderna arbetsmarknaden. Den rymmer inte heller några redskap för att reformera arbetslivet i ett framtidsperspektiv, där det handlar om att knyta samman en politik för att bemästra globalisering och teknisk omvandling på ett sätt som befordrar ökad jämlikhet och demokratisering.
s. 10: Alltsedan det skapande hantverket gav vika för industriarbetets mekanisering och arbetsdelning hade arbetslivet oundvikligen förvandlats till en negativ kraft i människors liv. Arbetarrörelsens kulturfråga handlade om hur denna förlust för frihet och skapande skulle kunna kompenseras genom en rikare fritid. I det moderna industrisamhället måste kultur, bildning och andlig ut- veckling definitionsmässigt äga rum i ett inre rum, fjärran från arbete och vardag.
Referat av "Fridelldebatten". Denne avfärdade tanken på att det gick att kompensera för arbetslivets utarmning, och ifrågasatte starkt samhällsvetenskapens inriktning på funktionalisering och att skapa trivsel. Missnöjet, menade Fridell, är en sund reaktion på industriarbetets verklighet.
Intressanta referenser här: Ambjörnsson om skötsamhetskulturen (som betonar arbetarrörelsens självständighet i utvecklandet av kulturella ideal) och Per Sundgrens
Kulturen och arbetarklassen som menar att man ändå influerades mycket av borgerlig bildningsidealism. Se även Bernt Gustafssons
Bildningens väg.
Därefter diskuterar de olika bildningsideal inom arbetarrörelsen: den praktiska bildningen som inriktar sig på att bli en kompetent kommunalpolitiker m.m. och den mer estetiska inriktningen på att lära sig uppskatta skönhetsvärden. Mot dessa ställer de ett tredje alternativ, som till skillnad från de båda andra också omfattar arbetslivet:
s. 14 Men idéhistoriskt sett finns det faktiskt en tredje bildningstradition som ser annorlunda på detta – det polytekniska bildningsidealet, som söker förbinda bildning med produktivt arbete. Här söker man en kulturell hävstång genom att göra människor teoretiskt och praktiskt förtrogna med de vikti- gaste näringsgrenarnas allmänna vetenskapliga grundvalar och elementära arbetstekniker, samtidigt som de erbjuds insikter i deras roll i den samhäl- leliga produktionens totalitet. I svensk arbetarrörelses bildningstraditioner är emellertid detta ideal praktiskt taget fullständigt frånvarande.
För att härleda detta åberopar de sig på Geijer och Fridtjuv Berg. Ett citat av den senare räcker väldigt bra för att summera vad det handlar om:
s. 16: Till och med hos en barnflicka önskar nuförtiden alla förståndiga föräldrar någon insikt i fysiologi och hälsolära, och den tid då man hånlog vid tanken på en kokerska som visste något i fysik och kemi torde nu vara för alltid försvunnen.
Detta tänkande har satt ganska magra spår i den svenska arbetarrörelsen, men det har vissa förelöpare hos Marx:
s. 18: I en adress till Första Interna- tionalens Generalråd11 skisserade han en strategi för detta som byggde på att utbildningssystemet i samhället integrerades i det samhälleligt-produk- tiva arbetet. Här skulle invigningen av barnen och ungdomen i hanteringen av de enskilda yrkenas elementära arbetsredskap och handgrepp förenas med en polyteknisk allmänbildning, som handlade om att ”förmedla de all- männa vetenskapliga principerna för alla produktionsprocesser”. På detta sätt ville Marx inte bara spränga de gränser det traditionella bild- ningsbegreppet drog upp gentemot arbete, teknik och produktion.
Därefter kommer en diskussion av Metalls projekt om det goda arbetet. Det refererar jag dock inte här. Däremot följande distinktion, om vad ett nytt, mer positivt arbetsliv skulle kunna innebära:
s. 29: Så skedde däremot i en annan del av 1970- till -90-talens livliga idéut- veckling kring arbetslivets utveckling, nämligen i den tidens arbetslivs- forskning. Där stod frågan om hur datorisering och automation skulle påverka yrkeskunskaperna i centrum. Sådana frågor riktade uppmärksam- heten mot arbetslivets kognitiva processer. Här handlade inte kunskaps- utvecklingen om antalet kursdagar per år eller andra uttryck för hur kun- skap kan tillföras de arbetande utifrån/uppifrån enligt ”kompetensutveck- lingsmodellen”. Fokus ligger istället på den kunskapskälla som finns att söka i själva arbetsprocessen, de förändringar/utmaningar och arenor för reflex- ion och problemlösning som öppnas eller stängs där, och vad i detta sam- manhang implementeringen av IT skulle komma att innebära.
Sedan kommer ord om Michael Polanyi, Adler m.fl. om tyst, icke-kodifierad kunskap, know that och know how. Detta synsätt drar uppmärksamhet till vikten av motivation, som spelar roll för lärandet och arbetslivets kognitiva processer, som blir mer och mer av en nyckel i effektiviserandet.
s. 32: Peter Gärdenfors35 menar att en hel del socialpsykologisk forskning tyder på att en motivationsstruktur som vilar på yttre incitament(belöningar/bestraff- ningar, betyg, materiella förmåner, karriärmöjligheter) undergräver motiva- tionen för informellt lärande – samtidigt som det behövs mer forskning för att mer precist avgöra när en yttre belöning/bestraffning har en negativ effekt och när det är positiv.36
s. 32: Den franske författaren Antoine de Saint Exupéry har apropå betydelsen av inre motivation skrivit följande: ”Om du vill bygga ett skepp, dra inte samman folk för att samla virke och tilldela dem inte uppgifter och arbete, men lär dem istället att längta efter havets oändliga storhet”.
I ett senare avsnitt sammanfattar de riskerna i den nya maskinåldern:
s. 38: Man kan rent av se en ny stratifiering eller klasstruktur i vardande vilken avlöser den ordning som i den industrialiserade världen formades under 1800-talets andra hälft och konsoliderades under 1900-talet med en täm- ligen stabil arbetarklass (i vid mening), en medelklass av tjänstemän och egna företagare samt en överklass kring en finansoligarki i ledningen för storföretag och banker och höga ämbetsmän i staten. Nu sägs ibland att med den traditionella industriarbetarklassens upplösning blir medelklassen do- minerande för samhällsutvecklingen. Men det är inte vad vi ser internatio- nellt. I Förenta staterna har även den traditionella medelklassen minskat sedan 1970-talet, i Storbritannien sedan 1980-talet, i Tyskland sedan 1990- talet, i Danmark sedan 2000-talet (Pressman 2007). Man kan rent av se en ny stratifiering eller klasstruktur i vardande vilken avlöser den ordning som i den industrialiserade världen formades under 1800-talets andra hälft och konsoliderades under 1900-talet med en täm- ligen stabil arbetarklass (i vid mening), en medelklass av tjänstemän och egna företagare samt en överklass kring en finansoligarki i ledningen för storföretag och banker och höga ämbetsmän i staten. Nu sägs ibland att med den traditionella industriarbetarklassens upplösning blir medelklassen do- minerande för samhällsutvecklingen. Men det är inte vad vi ser internatio- nellt. I Förenta staterna har även den traditionella medelklassen minskat sedan 1970-talet, i Storbritannien sedan 1980-talet, i Tyskland sedan 1990- talet, i Danmark sedan 2000-talet (Pressman 2007).
Detta har, påpekar de, också paralleller i många intellektuellas farhågor när moderniteten började komma:
s. 41: På liknande vis som Brynjolfson och MacAfee i dag fruktar att utvecklingen kommer att lämna stora delar av mänskligheten bakom sig, oroade sig det tidiga 1800-talets fåtaliga intellek- tuella för att många människor skulle tappa fotfästet i tillvaron och lämnas på efterkälken när det gamla bondesamhällets kollektiviteter upplöstes med skiftesreformer och tilltagande daglöneri. Från 1700-talets senare del till mitten av 1800-talet ökade andelen egendomslösa på landsbygden i Sverige från cirka en femtedel av befolkningen till ungefär hälften. ”Landet överfyl- les av backstugor, bebodda av ett släkte, som icke har någon annan förmö- genhet än sin arbetskraft”, skrev Esaias Tegnér på 1830-talet. Pauperisering- en, författigandet av befolkningen, blev det förrförra seklets största politiska fråga.
Geijer om gamla korporationer (bysamfälligheter, skråväsendet, stånden) och nya korporationer (de nya folkrörelserna, på hans tid).
Nonaka: produkter som bara bygger på kodifierad kunskap är lätta att kopiera.
Det verkar menas att höga prestationskrav går att förena med hög tillfredsställelse, om man har en bra, platt, holistisk organisation. Får den folk att längta till havet?
Galbraith:
The Culture of Contentment, om det begrägliga i begreppet "arbete".
Texten avslutas med diskussion av diverse reformer av det svenska skolsystemet. De verkar vilja trycka på framförallt yrkesutbildningarna, som de tycker att (s) borde visa större intresse för.
s. 54: Mot bakgrund av icke-kodifierade kunskapers ökade betydelse menar vi att gymnasieskolan i Sverige alltför ensidigt har kommit att inriktas på kodifierade kunskaper och vara en förberedelse för eftergymnasiala studier. Det är kanske en rimlig målsättning att hälften av årskullarna går vidare till högskola – men vad med den andra hälften? De yrkesförberedande gymnasieprogrammen är i dag så avlövade av långvarigt socialdemokratiskt ointresse och borgerliga vanföreställningar om att det främst är okvalificerade yrkesutbildningar som behövs, att dessa program attraherar färre än en tredjedel av eleverna i gymnasieskolan. Man kan jämföra med Nederländerna, där mer är 60 procent av eleverna väljer kvalificerade yrkesförberedande gymnasieprogram - till stor del arbetsplats- förlagda men som även inrymmer vad som motsvarar kärnämnen i svensk gymnasieskola.
Sedan följer också ganska abstrakta tankar om hur detta kan leda till större aktivism kring förändringar i arbetslivet. Facket kan ta ledningen i detta arbete, gentemot industriledarna som ständigt bekymrar sig över kontrollförluster.
