Wednesday, March 4, 2015

David Tjeder - The Power of Character: Middle Class Masculinities 1800-1900

Tjeders avhandling är avgränsad till medelklassen. Varför är inte helt klart för mig, och det verkar saknas en motivering av detta i inledningskapitlet. Men jag tänkte att det kunde vara intressant att se hur han avgränsar medelklassen som studieobjekt.

Han börjar med att säga (s. 30) att detta är ganska vagt. Det var en bred samling människor som inte upplevde sig som en del av (den gamla) eliten, men ändå över "the lower classes". Samtidigt hävdar Tjeder att det fanns någon form av identitetsprojekt här, och att man verkligen försökte skapa en enda klass.

s. 30: "In the present study, the term 'middle class' is understood loosely as those groups who were neither dependent on manual labour, nor lived on the interests of their capital. It was a small, emerging but immensely vociferous group which did not fit neatly into any of the four estates [...]. Statistics referred to them as 'non-noble persons of standing' ['ofrälse ståndspersoner', min anm.]. They included such strata as academics, authors, businessmen, journalists, newspaper editors, men of letters, pharmacists, physicians, teachers, and (further down in the hierarchy) civil servants."

Sedan säger T att han främst fokuserar på Bildungsbürgertum, snarare än businessmen, eftersom de förra mer tydligt artikulerar medelklassvärderingarna. (Men brukar man inte säga att businessfolk har andra värderingar?)

Detta är lite intressant, eftersom han blandar en rad olika inslag här. Först talas det om identitet, sedan bara om yrken. Han säger att de är en klass, men också att det fanns hierarkiska skillnader inom gruppen (vilket jag tycker låter slarvigt - det var ju aldrig frågan om någon formell organisation). Förmodligen syftar han på status med det senare.

I nästa stycke diskuterar han vidare om middle class values, och säger då att dessa värden omfattades även av delar av aristokratin (han nämner Lars-Johan Hierta och Louis de Geer). Men vad gör dem medelklassiga i så fall? Blir inte hela premissen för hans avgränsningar problematisk då? Nu vet jag inte exakt vad T:s frågeställning är, men vare sig han ska föra ett variabelresonemang eller beskriva ett avgränsat objekt, borde detta kunna ställa till det för honom. I synnerhet som jag misstänker (borde läsa den här mer i sin helhet någon gång) att denna medelklass inte resonerar så mycket i termer av klass.

Tillskriver medelklassen en större självmedvetenhet. Undrar det jag. Jfr renässanskulturen, eller adelns egna legitimeringsprojekt (se exv. Peter Englunds avhandling). Påstår (intressantare) med hänvisning till Foucault att medelklassen grundade sin identitet i sexualitet (adeln i blod, arv) och respektabilitet.



Referenser

Frykman & Löfgren (1979/1987) The Culture Builders.
Carter (?) The Emergence of Polite Society in Britain 1600-1800
Tosh (1999) A Man's Place: Masculinity and the Middle Class Home in Victorian England.
Ambjörnsson (1988) Den skötsamme arbetaren. Om hur arbetarklassen anammade medelklassideal.
Ryan (1981) The Cradle of The Middle Class - the family in Oneida County, New York, 1790-1865.
Jordansson (1998) Den goda människan från Göteborg - Genus och fattigvårdspolitik i det borgerliga samhällets framväxt.

No comments:

Post a Comment