s. 4: Bra påpekande att många yrkens expansion handlar om branschers expansion. Andra handlar om branschers omorganisering.
s. 8: Egen reflektion: Webers klassbegrepp kretsar faktiskt kring en beroende variabel på det sätt som jag efterlyst, nämligen livschanser. Dock förmodligen rätt svårt att mäta. Kanske kan man säga att Marx har en tydligare teoretisk dimension, nämligen ställning i produktionen (som dock blir oklar när det kommer till medelklassen).
s. 15-17: Om Mills. Denne är ganska spekulativ, och fokuserar på vissa bestämda erfarenheter, som att vara försäljare, kontorist med mera. Det centrala motivet är entreprenörernas nedgång och de stora organisationernas uppgång. (Undrar hur det nu egentligen var vid 1950. Hade småföretagarna börjat minska i absoluta tal då?) Resultaten handlar mest om att det är oerhört komplicerat. Inte ens proletarisering (som Mills ser komma och pågå) kommer nödvändigtvis att göra dem radikala, då de kan komma att fortsätta trycka på skillnaderna gentemot arbetarna.
Notervärt den här anmärkningen att Mills approach är "weberian" för att han fokuserar på förändringar i "yrkesstruktur". Låter så märkligt att man skulle kunna fokusera på något annat.
s. 17-20: Dahrendorf menar att egendom inte har så mycket mening längre i ett samhälle där egendom inte är synoymt med kontroll. Det är det senare som är väsentligt. Därav betoningen på auktoritet i relationer. Dock oklart, enligt A&U, hur dessa auktoritetsrelationer gör sig gällande utanför företagen. Förnekar dock yrkenas relevans, utan säger att klassdistinktioner är det som betyder något (men vad betyder nu klass utöver yrke?). D anser att det finns två klasser. De med auktoritet och utan. Hans uppdelningar följer inte riktigt de konventionella strukturerna för hur man vanligen ser på arbetarklassen och nymedelklassen (men det låter som ett dåligt argument). Svårt att hantera problem med olika grader av auktoritet.
s. 20-22: Lockwood argumenterar för ett stenhårt samband mellan klassituation och klassmedvetande. Vill visa att clerks har en annan klassituation än manual workers. Klassituation = marknadssituation (kompensation), arbetssituation (vilka och var man arbetar med), statussituation (prestige, men sägs ej här i relation till vem). Sysslar inte med gränsdragningsproblemet.
Pratas flera gånger om "the Incompatibility Thesis". Vad är det?
s. 22-26: Giddens säger att klasser delar marknadskapacitet. A&U invänder att det är svårt att se att alla i NMC gör det. Tre sorters marknadskapacitet: egendom, utbildning, arbetskraft. Inte nödvändigt med identitet eller konfliktmedvetande, vilket medelklassen saknar. Tror inte på proletariseringstesen. Giddens är mer pragmatiskt motiverad än vad han vill erkänna (typ). Han vill ha ett begränsat antal klasser, men de kriterier han anger är svåra att köpa, menar A&U.
Man kan göra anmärkningen att diskussionen handlar ofta om utvecklingen i klasstrukturen som sådan, ofta relaterad till teser om proletarisering, och hinner inte fram till någon mer precis diskussion om attityder. Dock ej givet att proletarisering ger radikalisering. Jfr tesen om "status panic". Se dock Mann om att någon sådan proletarisering inte kan förklara NSDAP:s framgångar.
s. 34-36: Temat heterogenitet i litteraturen.
s. 36-43: Proletarisering. De större livschanserna är rent illusoriska.
Sedan två kapitel om marxistiska approacher, uppdelade i proletariseringteser och icke-proletariseringsteser.
Men hur ska jag orkar redogöra för dessa uppdelningar? A&U refererar inte särskilt mycket vad gäller de uppdelningar som de författare som diskuteras gör.
s. 79: Ehrenreichs skiljer på PMC från "sales and clerical workers". För dem är det verkligen frågan om något annat.
s. 100-101: Uppkomsten av kunskaparbetare kopplad till taylorismen.
"A theory of the middle class" betyder här i mångt och mycket att redogöra för deras uppkomst, snarare än deras politiska värderingar.
s. 103-106: Här skriver de om meritsystem. Läste bara snabbt, men är inte övertygad om relevansen av detta i alla avseenden. Detta gäller nog mer de offentliga institutionerna. Kapitalister vill anställa vem de vill. Dock relevant att analysera intern meritering och befordransbeslut. Börjar dock med att diskutera closure. Det är relevant, men inte nödvändigtvis i arbetsgivarnas intresse (men kan vara det - jfr. de statsinitierade professsionerna i Preussen). Här nämns även "utbildningsinflation".
s. 105: Olika typer av kvalifikationer: kvalifikationer som alla har (tvekar inför att säga att alla har det, men ok), kvalifikationer som man får i utbildningssystemet, kvalifikationer som man får internt i företagen. B är en socialisering av företagens kostnader. Rätt bra argument tycker jag nu vid en andra genomläsning. De utbildades kamp mot land- och kapitalägarna om ämbeten i staten?
s. 109: Försöket att separarera yrke och klass (som en parallell till att man också vill separera person och position) låter väldigt märklig. Varför skilja på tekniska aspekter och sociala relationer här? Vad ÄR ens den skillnaden.
s. 110: Market situation: "the economic position narrowly concieved, consisting of source and size of income, degree of job security, and opportunity for upward social mobility". Work situation: "The set of social relationships in which the individual is involved at work by virtue of his position in the division of labour.". Detta är citat från Lockwood (1958). Lockwood menar att work situation är mer fundamental för att bstämma individens psykologi (men inga precisa beroende variabler nämns).
Ref till Kreckel (1980) "Unequal opportunity structure and labor market segmentation". Verkar vara en rätt intressant artikel.
s. 112: Inte skill som ger en befordran, utan samarbetsförmåga (som iofs kan ses som en skill det också).
s. 120: De jämför service class med de-skilled (?) white collar och resonerar kring autonomi, men utan att referera till Goldthorpe? Kanske hade denne inte gjort sina större statement ännu här.
s. 122: Presenterar även en del belägg för att service class också är på väg att bli mer proletariserad.
s. 122-123: Stödjer delegationsteorin från Renner (och kanske Croner).
Diskussionen handlar mycket om platser och hur de skapas. Intressant teoretisk diskussion, men går lite förbi vad jag är intresserad av. De kommer aldrig till det politiska medvetandet.
s. 131: Är det klasstrukturen eller klasskampen (relationerna) som har kausal verkan. Bra fråga, men frågan är om man inte gör det onödigt polemiskt när man säger det så. Variabeln "position i en struktur" mäter ju rimligen även relationen.
Begreppet "causal powers" låter annars oerhört flummigt. Proletariatet har "kausal kraft" att "revolutionise capitalist relations and realise true communism". Låter som att kausala krafter är en omskrivning för "historiskt öde".
s. 132: What, then, are the causal powers of the service class? They are to restructure capitalist societies so as to maximise the divorce between conception and execution and to ensure the elaboration of highly differentiated and specific structures within which knowledge and science can be maximally developed.
De kommer att kämpa typ för överutbildning (att så höga kvalifikationer som möjligt ska krävas), de kommer fortsätta att proletarisera alla andra (rimligt, faktiskt). De kommer förstora statsstrukturerna, i en ganska ombestämd mening (inte riktigt det man brukar lägga i uttrycket "större offentlig sektor").
s. 140: Nu vill de slå samman de-skilled och service class och se den som uppdelad i tre fraktioner: petit bourgeoisie, the middle class state sector, the middle class private sector.
Svårt att sammanfatta det som sägs på slutet, men fragmentering finns med som ett tema. Dess organisering främjas genom begränsade klassorganisationer. (Liknar Korpi om yrkesförbund och industriförbund, typ.) Sägs inte mycket om attityder, men nämns att Labour måste leta allierade bland dessa. Slående hur outvecklad denna analys känns idag. Och så oklar... Men att de inte ens har några resonemang om alignments? Handlar detta om att man anser att allt väsentligt pågår utanför den offentliga politikens kontroll - att val inte spelar någon roll?
s. 152-154: I sina conclusions kommer följande: klass ska definieras både utifrån market och work situation (oklart dock i vilken blandning, och vilka möjligheter som finns längs varje axel), deskilled white-collars och service class är olika klasser och service class har eller håller på att proletarisera de senare, en ny process i kapitalismen är "the socialisation of unproductive labour" (vilket förblev lite oklart vad som innefattas), dessa processer styrs inte främst av ekonomi, utan av kamp mellan yrkesgrupper (så långt som jag förstår).
No comments:
Post a Comment