Lipset om professionella

Lipset & Mildred A. Schwartz "The Politics of Professionals", s. 299-310 i Howard M. Vollmer & Donald L. Mills Professionalization. Prentice-Hall: Englewood Cliffs

Abstract: De är mer privilegierade (högre inkomster) och är sålunda mer konservativa än liberala. Däremot finns också mycket variation. Beroende på om de se sina professionella intressen vara i linje med etablissemangets, eller om de behöver förändring för att uppnå den ställning de vill ha.

s. 299-300: En stor fotnot om data på professionellas deltagande som elit och ledare. Lasswell, Lerner & Rothwell: The Comparative Study of Elites. Matthews: The Social Background of Political Decision Makers. The People's Choice, s. 50. Woodward & Roper, Agger & Ostrom i Eulau (ed.) Political Behavior. Dogan "Political Ascent in a Class Society: French Deputies 1870-1958" i Marvick (ed) Political Decision-Makers. Goode "Community Within a Community: The Professions" i ASR (1957). Taylor "The Role of the Medical Profession in the Formulation and Execution of Public Politics i Canadian Journal of Economics and Political Science (1960). Carr-Saunders & Wilson The Professions, samt "The American Medical Association, Power, Purpose and Politics in Organized Medicine", Yale Law Journal (1954). Anmärkningar av V. O. Key i Public Opinion and American Democracy, s. 125 och 545.

s. 300: Med mer privilegierade menas högre status, högre inkomster, självplacering i den sociala hierarkin, hög grad av arbetstillfredsställelse förmodligen pga. autonomi.

s. 301: Två mekanismer för professionellas politiska preferenser: belöningar associerade med deras status (även i etniskt hänseende) och professionella värderingar.

s. 301-2: Den längre utbildningen kan skapa ett visst mått av frustration om inte förväntningarna på privilegier uppfylls. Man kanske misslyckas med att hitta arbete, eller måste ta ett helt annat yrke. Dock inte nödvändigtvis mer vänster, utan snarare till "protest parties" eller "radical parties". (s. 306: "opposed to the status quo") En undergrupp av detta är professioner som rekryterar från underordnade grupper, som entiska minoriteter, lägre klasser och landsbygdsbefolkning.

s. 303: Variation i anställningsplats: exklusiva företag/sjukhus etc., fackföreningar, regeringen, stad/land. Påverkar ens syn på sociala problem. Relationen till arbetsgivare/self-employed.

s. 305: Veblen, i The Engineers and the Price System, hävdar att ingenjörer är i konflikt med vinstkraven i verksamheten, vilket skulle kunna knuffa dem mot vänster. Lipset menar att sådana belägg inte finns. Däremot för att en sådan spänning faktiskt finns för några få, och att det utgör bakgrunden till bildandet av vissa fackföreningar (professionsförbund, får man förmoda). Däremot kanske man kan se spår av detta i deras agerande under fascismen: se Franz Neumanns Behemoth.

s. 306: Om färdigheterna i en profession kan omsättas i politisk karriär, kommer vi att se väldigt varierade politiska sympatier. Advokater i USA det uppenbara exemplet. De kan debattera, kompromissa, och behärskar lagen. De kan tom. höja sin status som jurister.

s. 306: Weber säger i "Politics as Vocation" att även journalister och lärare kan tänkas komma väl till sin rätt på detta sätt.

När det gäller professionella värdens roll, så kan man tänka sig att det handlar om diskrepans mellan professionella värden och den praktiska verkligheten där man tvingas göra saker på sätt man inte vill av de som är ens överordnade. Exv. forskare, journalister (som dessutom ser mycket maktmissbruk) och artister. Michels, Durkheim, Mannheim, Laski föreslår att det kan ha att göra med något som är inherent i själva professionen, som att jurister alltid tittar bakåt, eller att forskaren ifrågasätter allt. Få belägg här.

s. 309: Antiklerikalism ofta vänster, men i Tyskland blev det en fråga om konservativ, antikatolsk nationalism.

s. 309: Utbildning och moderniseringsförespråkande. Ofta i konflikt med traditionalister i "yngre" länder och blir då vänster. [Kanske liberaler i vissa kontexter?]