Här samlar jag korta noteringar om klasslitteratur i allmänhet (kanske i synnerhet om arbetarklassen), som jag inte hunnit läsa särskilt noga, men som kan vara värd att minnas.
Michele Lamont - The Dignity of Working Men: Etnografisk studie av arbetarmän i USA och Frankrike, uppbyggd kring studiet av gränsarbete - dvs. hur man strukturerar sin sociala värld, framförallt i moraliskt hänseende. Det tycks handla mycket om hur vita drar gränser mot de fattiga och de rasifierade. Även rasifierade arbetare intervjuas.Vissa saker jag läst om den gör mig lite skeptisk - som att hon verkar vilja dra ganska starka slutsatser om skillnader mellan de olika länderna och mellan etniska grupper utifrån ett datamaterial som inte alls är slumpmässigt gjort (däremot i viss mån validerat mot sekundärdata, så det ska inte helt dömas ut på den punkten). Även stilen i slutsatserna, som trots att hon tar avstånd från den tanken verkar vara ganska inriktade på att hitta gruppens väsen, gör mig lite misstrogen.
Justin Gest - The New Minority: Också etnografi - jämförelse mellan UK och USA - kombinerat med lite statistiskt material om attityder och röstningsmönster. Clara skrev en understreckare om den.
Absolut måste att läsa om jag ska göra ett projekt om främlingsfientlighet och ekonomi. Även den ovanstående kan tänkas innehålla lite idéer som jag kan "kvantifiera".
Hans-Peter Kriesi et al. - West European Politics in the Age of Globalization och Political Conflict in Western Europe: Detta är antagligen den senaste, och bästa, varianten på Betz idé om 'losers of modernity'. Behöver också kollas till det ovanstående.
Monday, January 23, 2017
Cigéhn, Johansson, Karlsson (2001) - Klassamhällets återkomst
Ytterligare en studie om klassidentitet från Umeå, skriven på samma datamaterial som Lena Karlssons avhandling.
Den börjar inte så starkt, med den polemiken om att klasserna minsann inte är "döda" (Lipset och Clark skrev ju att de var döende, och hade ett frågetecken efteråt). Men visst, det är väl värt att påminna om hur lite empiri Bauman, Pakulski & Waters etc. verkar ha haft. Man utgick bara från den minskande korrelationen klass-partival.
Här finns dock en diskussion om tesen om klassernas död, som kanske kan vara värd att återvända till, om jag skulle få för mig att skriva den där texten om vad klassamhällets slut skulle kunna innebära.
Det menar sig också hitta resultat om att klasskillnaderna ökar på de områden de studerar, som handlar om fritidsvanor, attityder till arbete och självuppfattning, samt röstning.
Frågan är väl dock hur mycket perioden 1993-1997 säger i det här sammanhanget. Lite väl kort, när teorierna man beskriver handlar om utvecklingen på längre sikt.
Väl värd att låna om vid tillfälle.
Den börjar inte så starkt, med den polemiken om att klasserna minsann inte är "döda" (Lipset och Clark skrev ju att de var döende, och hade ett frågetecken efteråt). Men visst, det är väl värt att påminna om hur lite empiri Bauman, Pakulski & Waters etc. verkar ha haft. Man utgick bara från den minskande korrelationen klass-partival.
Här finns dock en diskussion om tesen om klassernas död, som kanske kan vara värd att återvända till, om jag skulle få för mig att skriva den där texten om vad klassamhällets slut skulle kunna innebära.
Det menar sig också hitta resultat om att klasskillnaderna ökar på de områden de studerar, som handlar om fritidsvanor, attityder till arbete och självuppfattning, samt röstning.
Frågan är väl dock hur mycket perioden 1993-1997 säger i det här sammanhanget. Lite väl kort, när teorierna man beskriver handlar om utvecklingen på längre sikt.
Väl värd att låna om vid tillfälle.
Subscribe to:
Posts (Atom)